PFAS i köksredskap: läget i Sverige 2026

PFAS — poly- och perfluorerade alkylsubstanser — är en grupp om över 10 000 syntetiska kemikalier som kallas "evighetskemikalier" eftersom de i princip aldrig bryts ned i naturen. De finns i teflonbelagda stekpannor, vattenavvisande textilier, brandskum, livsmedelsförpackningar och dricksvatten. Sverige ligger i framkant inom EU:s arbete att begränsa dem — men tillåter fortfarande vilseledande marknadsföring av köksredskap.

Vad är PFAS?

PFAS är det samlingsnamn som används för tusentals syntetiska kemikalier med en gemensam kol-fluor-bindning — den starkaste bindningen i organisk kemi. Det är denna bindning som gör PFAS praktiskt oförstörbara i naturen och i kroppen.

De mest kända PFAS-ämnena i köksredskapssammanhang:

PTFE (polytetrafluoretylen) — marknadsförs som Teflon. Det är den non-stick-beläggning som sitter på de flesta billiga stekpannor. PTFE i sig är stabilt vid normal matlagningstemperatur men börjar sönderdelas vid 260 grader och avger giftiga ångor vid 350 grader.
PFOA (perfluoroktansyra) — användes tidigare som processhjälpmedel vid tillverkning av PTFE. Förbjudet i EU sedan 2020. Var ämnet i centrum för den kända DuPont-skandalen (dokumentären "Dark Waters").
GenX och andra ersättningskemikalier — ersatte PFOA i PTFE-tillverkning men har liknande hälsorisker. Kallas ibland "regrettable substitutions" (beklagliga substitutioner).

Den avgörande insikten: att en panna marknadsförs som "PFOA-fri" betyder inte att den är PFAS-fri. PFOA är bara en av tusentals PFAS-ämnen, och pannan innehåller fortfarande PTFE — som också är ett PFAS-ämne.

Sveriges nya gränsvärden för dricksvatten

Livsmedelsverket införde 2024 nya gränsvärden för PFAS i dricksvatten: 4 nanogram per liter för summan av fyra PFAS-ämnen (PFOS, PFOA, PFNA, PFHxS), i linje med EU:s dricksvattendirektiv. Det är bland de strängaste i världen.

Minst 50 svenska kommuner har drabbats av PFAS-förorenat dricksvatten, framför allt nära militära flygbaser och brandövningsplatser där fluorbaserat skum använts. Ronneby, Kallinge och Uppsala är bland de mest uppmärksammade fallen.

Sveriges Konsumenters anmälan mot 22 företag

I oktober 2023 anmälde Sveriges Konsumenter 22 företag till Konsumentverket för vilseledande marknadsföring av stekpannor. Anmälan gällde specifikt påståendet "PFOA-fri" som användes på pannor belagda med PTFE — ett PFAS-ämne. Bland de anmälda företagen fanns flera av Sveriges största hushållsmärken.

Kärnan i anmälan: "PFOA-fri" ger intryck av att produkten är fri från hälsoskadliga fluorämnen, trots att den fortfarande innehåller PTFE. Konsumenter vilseleds till att tro att pannan är säker och PFAS-fri — när den i verkligheten är belagd med en evighetskemikalie.

Uppföljning januari 2025

I januari 2025 publicerade Sveriges Konsumenter en uppföljning. Resultatet: de flesta företag hade tagit bort "PFOA-fri" från sin marknadsföring men ersatt det med andra formuleringar som "fri från skadliga kemikalier" eller "säker non-stick" — påståenden som fortfarande riskerar att vilseleda.

Konsumentverket hade vid uppföljningstillfället inte fattat något formellt beslut. Ärendet är fortfarande öppet.

EU:s PFAS-restriktionsförslag

I februari 2023 lämnade fem EU-länder — Sverige, Danmark, Tyskland, Norge och Nederländerna — in ett gemensamt restriktionsförslag till ECHA (Europeiska kemikaliemyndigheten). Förslaget är det mest omfattande kemikalieförbudet i EU:s historia och skulle förbjuda i princip alla PFAS-ämnen utom de som saknar alternativ.

ECHA:s vetenskapliga kommittéer bearbetar förslaget under 2024–2026 med en möjlig EU-omröstning tidigast 2027. Om förslaget antas i sin nuvarande form skulle PTFE-belagda stekpannor förbjudas med en övergångsperiod.

Sverige var drivande bakom förslaget. Kemikalieinspektionen (KemI) har konsekvent argumenterat för ett brett förbud snarare än ämne-för-ämne-reglering, just för att undvika "beklagliga substitutioner" där ett förbjudet PFAS-ämne ersätts med ett annat, lika problematiskt.

Vad säger myndigheterna?

Kemikalieinspektionen (KemI): Rekommenderar att konsumenter minskar sin PFAS-exponering där alternativ finns. Köksredskap är en av de tydligaste produktkategorierna med fullgoda PFAS-fria alternativ.

Livsmedelsverket: Övervakar PFAS i livsmedel och dricksvatten. Har utfärdat kostråd för fisk från PFAS-kontaminerade vattendrag.

Naturvårdsverket: Ansvarar för miljöövervakning av PFAS. Data visar att PFAS finns i grundvatten, ytvatten, jord och biota över hela Sverige.

Branschledarnas initiativ

Flera stora köksredskapstillverkare har tagit steg bort från PFAS:

Skeppshult, Le Creuset, Staub, de Buyer, Emile Henry — har aldrig använt PTFE eller PFAS i sina produkter. Deras material (gjutjärn, emaljerat gjutjärn, kolstål, keramik) är inherent PFAS-fria.
IKEA — meddelade 2023 att de skulle fasa ut PFAS från alla produkter senast 2030.
Tefal/T-fal (Groupe SEB) — fortsätter att använda PTFE men har ersatt PFOA med GenX-kemikalier och marknadsför pannorna som "PFOA-fria".

Slutsats

PFAS-frågan i Sverige 2026 kan sammanfattas: lagstiftningen är på väg, men konsumenten måste fortfarande navigera på egen hand. "PFOA-fri" betyder inte PFAS-fri. "Non-stick" betyder sannolikt PTFE. De enda köksredskap som med säkerhet är helt fria från alla PFAS-ämnen är de som aldrig haft någon syntetisk beläggning — gjutjärn, emaljerat gjutjärn, kolstål, keramik/stengods, rostfritt stål, trä och glas.

Köp Plastfritt listar enbart produkter som är verifierade fria från PTFE, PFAS och alla syntetiska beläggningar.