Hoppa till huvudinnehåll

PFAS-förbudet 2028: vad som händer med stekpannor och köksredskap

Regeringen föreslår ett förbud mot PFAS i köksredskap från den 1 januari 2028. Vilka produkter träffas, vilka gränsvärden gäller, varför PFOA-fri inte räcker och vad som händer med pannorna du redan har. Uppdateras när förslaget rör sig.

Publicerad 14 oktober 2026 · 7 min läsning

Senast kontrollerat mot regeringen.se den 14 oktober 2026. Förslaget är ute på remiss till den 30 november 2026 och är ännu inte beslutat.

Regeringen vill förbjuda försäljning av köksredskap som innehåller PFAS över bestämda gränsvärden, med start den 1 januari 2028. Förbudet träffar non-stick-beläggningar av typen teflon, oavsett om de kallas PFOA-fria. Det som förbjuds är att sälja nya produkter till konsumenter i Sverige. Att äga och använda en stekpanna du redan har berörs inte.

Vad förslaget säger

Den 23 juli 2026 skickade regeringen ut promemorian Nationellt förbud mot PFAS i vissa konsumentprodukterpå remiss. Fem produktgrupper omfattas: kläder och skor, impregneringsmedel för kläder och skor, kosmetiska produkter, köksredskap och skidvalla. För köksredskap är avgränsningen exakt: förbudet gäller "köksredskap som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel", och gränsvärdena ska tillämpas på de delar av produkten som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel. En diskmaskin omfattas alltså inte, och inte heller elektronik inne i en apparat.

Tre gränsvärden gäller parallellt, mätta i homogent material:

GränsvärdeGäller
25 mikrogram per kilovarje enskilt icke-polymert PFAS-ämne
250 mikrogram per kilosumman av alla icke-polymera PFAS, inklusive sådana som bildas när prekursorer bryts ned
50 milligram per kilosumman av alla PFAS, inklusive fluorpolymerer som PTFE

Det tredje värdet är det som avgör för stekpannor. PTFE är en fluorpolymer och räknas som PFAS. En panna med teflonbeläggning ligger långt över 50 milligram per kilo i det skikt som möter maten. Förslaget innehåller också en presumtion: mäts mer än 50 milligram fluor per kilo antas det komma från PFAS om inte säljaren kan visa något annat.

Värdena är inte svenska påfund. De är samma som i EU:s förpackningsförordning, som förbjuder PFAS i livsmedelsförpackningar från den 12 augusti 2026, samma som i Frankrikes nationella förbud, och det tredje värdet motsvarar Danmarks regel om 50 ppm. Tanken är att det svenska förbudet ska upphöra den dag en EU-regel med samma innehåll börjar gälla; EU-kommissionen väntas lägga fram ett bredare PFAS-förslag under 2027.

Tillsynen läggs på Kemikalieinspektionen och kommunerna, inte på Livsmedelsverket, som annars har ansvar för material i kontakt med livsmedel. Promemorian föreslår uttryckligen att Livsmedelsverkets tillsynsansvar inte ska gälla just detta förbud.

Vilka produkter i köket träffas

Promemorian räknar själv upp var fluorpolymerer används som non-stick: stekpannor, kastruller, bak- och ugnsformar, vispar, smörgåsgrillar och våffeljärn, samt ytor i elektriska kokapparater och brödrostar. Det är listan att utgå från.

  • Alla pannor och kastruller med teflon eller annan PTFE-beläggning träffas, oavsett varumärke och oavsett om förpackningen säger PFOA-fri.
  • Keramisk non-stick (sol-gel-beläggningar) innehåller normalt inga fluorpolymerer och träffas då inte. Beteckningen är inte skyddad, så fråga tillverkaren om beläggningen är fri från fluor; det blir säljarens sak att kunna visa det.
  • Bakformar, våffeljärn och smörgåsgrillar med non-stick-yta träffas på samma sätt som pannor. Här är beläggningen ofta svårare att se.
  • Obelagda material träffas inte: gjutjärn, kolstål, rostfritt stål, emalj, glas, keramik utan beläggning, trä. De innehåller ingen fluor att mäta.
  • Packningar och handtag ligger utanför om de inte är avsedda att möta maten; gränsvärdena tillämpas bara på livsmedelskontaktdelarna.

Promemorian konstaterar, med hänvisning till EU:s underlag, att det finns tekniskt och ekonomiskt användbara alternativ till fluorpolymerer i köksredskap och föreslår därför inget undantag för dem. Undantag finns däremot för begagnade produkter, för kläder med minst 20 procent återvunnet material och för skyddsutrustning.

"PFOA-fri" räcker inte

PFOA är ett enskilt PFAS-ämne som tidigare användes som hjälpkemikalie när PTFE tillverkades. Det är förbjudet i EU sedan 2020, så varje teflonpanna som säljs i dag är PFOA-fri. Märkningen säger ingenting om själva beläggningen, som fortfarande är PTFE och fortfarande är PFAS. Förslagets tredje gränsvärde är skrivet just för att fånga detta: det mäter totalhalten fluor, inte ett enskilt ämne.

Samma sak gäller "PFAS-fri" i marknadsföring när det i själva verket avser att beläggningen är fri från vissa PFAS. Vi reder ut begreppen i guiden till plastfria köksredskap, och bakgrunden till Sveriges Konsumenters anmälningar av vilseledande påståenden finns i genomgången av PFAS-läget i Sverige.

Vad händer med pannorna du redan har

Ingenting. Förslaget förbjuder att tillhandahålla produkter till konsumenter, alltså att sälja dem. Det innehåller inget om att äga, använda eller lämna in befintliga redskap, och begagnade produkter är uttryckligen undantagna. Ingen kommer att samla in teflonpannor.

Vill du byta ändå finns det ett skäl som inte har med lagen att göra: en non-stick-beläggning är en förbrukningsvara. När den repats eller börjat släppa har den gjort sitt. Det är ett rimligt tillfälle att välja ett material utan beläggning i stället för en ny panna av samma slag, som efter 2028 inte längre får säljas.

Tidslinje

  • Februari 2023. Sverige, Danmark, Tyskland, Norge och Nederländerna lämnar in förslaget om en bred PFAS-begränsning i EU till kemikaliemyndigheten Echa.
  • 23 juli 2026. Regeringen antar en nationell handlingsplan för PFAS och skickar förslaget om ett nationellt förbud på remiss.
  • 12 augusti 2026. EU:s förbud mot PFAS i livsmedelsförpackningar börjar gälla, med samma gränsvärden som det svenska förslaget.
  • 30 november 2026. Remisstiden går ut. Därefter kan regeringen besluta om förordningen.
  • 2027. EU-kommissionen väntas lägga fram sitt förslag till bred PFAS-begränsning.
  • 1 januari 2028. Det svenska förbudet föreslås börja gälla. Det upphör när en motsvarande EU-regel träder i kraft.

Vad du kan köpa i stället

Varje material vi listar på Köp Plastfritt saknar beläggning och ligger därför utanför förbudet. För stekning på hög värme: gjutjärn, som håller värmen bäst, eller kolstål, som är lättare och blir lika glatt med tiden. För såser och sura rätter: emaljerat gjutjärn eller rostfritt stål. För ugn och bakning: keramik, glas och emalj. Alla produkter i jämförelsen är kontrollerade mot tillverkarens uppgifter innan de listas; hur vi gör det står i metodiken.

Källor

Vanliga frågor

Blir teflonpannor förbjudna i Sverige?
Enligt regeringens förslag får köksredskap med PFAS över gränsvärdena inte säljas till konsumenter i Sverige från den 1 januari 2028. Teflon är PTFE, en fluorpolymer som räknas som PFAS, så teflonbelagda pannor omfattas. Förslaget är på remiss till den 30 november 2026 och är inte beslutat ännu.
Får jag använda min gamla stekpanna efter 2028?
Ja. Förslaget gäller försäljning av nya produkter till konsumenter. Det säger ingenting om att äga eller använda redskap du redan har, och begagnade produkter är uttryckligen undantagna.
Är PFOA-fri samma sak som PFAS-fri?
Nej. PFOA är ett enskilt ämne som varit förbjudet i EU sedan 2020, så alla teflonpannor som säljs i dag är PFOA-fria. Beläggningen är ändå PTFE, som är ett PFAS-ämne. Förslagets gränsvärde på 50 milligram PFAS per kilo är skrivet för att fånga just fluorpolymerer.
Vilka gränsvärden föreslås?
Tre värden som gäller parallellt, mätta i homogent material: 25 mikrogram per kilo för ett enskilt icke-polymert PFAS-ämne, 250 mikrogram per kilo för summan av icke-polymera PFAS, och 50 milligram per kilo för summan av alla PFAS inklusive fluorpolymerer. För köksredskap tillämpas de på delarna som är avsedda att möta livsmedel.